≡ Menu

Välkommet beslut om Turkiets folkmord

Jag välkomnar gårdagen riksdagsbeslut att erkänna händelserna i Turkiet 1915 då bl a armenier och syrianer fördrevs och mördades. Heder till de borgerliga ledamöter som stod emot trycket från sina partier. Annelie Enochson var sorgligt nog den enda kristdemokraten som var rakryggad  och röstade för förslaget. Saken blir inte bättre av att mitt parti efter omröstningen skickade ut ett pressmeddelande om att Kristdemokraterna som parti erkänner folkmordet men att man i alla fall försvarar sitt nej i omröstningen med att beslutet tagits med ”för liten marginal”. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att man fått smörj av övriga borgerliga partier och tvingats gå på regeringens förslag.

Det förfaller som att huvudargumentet emot ett erkännande varit att inte göra politik av historien eller att politiker inte ska skriva historia. Den linjen har både tidigare socialdemokratiska regeringar som den nuvarande alliansregeringen drivit. Det är förmodligen också så att det just nu är ett särskilt känsligt läge att komma med ett erkännande då det ändå tagits babysteps för att normalisera relationerna mellan Turkiet och Armenien.

Problemet är att Turkiet just fattat politiska beslut för att förneka att just ett folkmord har skett. Hur man i stället förklarar 1-2 miljoner döda vet jag inte – jag är inte insatt i detalj – men att det är ett folkmord torde stå ställt utom allt rimligt tvivel. Sverige som i andra internationella sammanhang hållit nästippen väl högt borde för länge sedan ha deklarerat att man officiellt betecknar händelserna som ett folkmord. Ett politiskt beslut om att erkänna folkmordet ändrar inte historien utan deklarerar att Sverige accepterar den för vad det är. Det bör Turkiet också göra.

Jag har tidigare skrivit att Turkiet inte är moget för EU och om ett upprop i Turket för ett erkännande av folkmordet.

{ 0 comments }

Jag slutar med politik

Rubriken har väl lite av kvällstidningsstuk över sig och säger inte hela sanningen men får fylla sin funktion för dagen.

Som synes har aktiviteten på bloggen varit låg under hösten och innan detta inlägg var det över tre månader sedan. Det finns flera anledningar till det men det främsta är att jag grubblat på hur jag ska göra med mitt politiska engagemang. Å ena sidan är jag lika politiskt intresserad med minst lika bestämda åsikter som tidigare, å andra sidan så har jag mer som konkurrerar om min tid. Den viktigaste anledningen är naturligtvis min familj.

Jag valdes in i kommunfullmäktige 1998, samma år som min son föddes. Jag minns än i dag hur Magnus Lindborg ringde på valnatten och sa att ”Du måste komma till E-P för fotografering, du har kommit in i kommunfullmäktige”. Jag fattade ingenting. Jag hade visserligen tackat ja till en nominering och hamnat på tredje plats på valsedeln men hade inte funderat så mycket på det. Någon valrörelse hade jag inte bedrivit. Kristdemokraterna hade åkt ur fullmäktige föregående mandatperiod och ingen hade upplyst mig om att om vi kom in igen så skulle jag med största sannolikhet bli minst ersättare. Nu fick vi tre mandat och jag blev ordinarie. Jag fick också en ersättarplats i skolstyrelsen, det enda uppdrag jag hade funderat på i förväg. När jag nu fått barn var det så klart barnomsorg och skola som jag ville jobba med.

Nu har jag tre barn, Alexander 13, Ebba 10 och Emanuel 7. Efter att i elva år spenderat 2-3 kvällar i veckan i kommunhuset, i Uppsala eller någon annanstans på politiska möten känns det som att jag nog ska hålla mig hemma lite mer under några år.

Jag har också under dessa år startat ett företag. Jag driver tillsammans med en kollega ett IT-konsultföretag med fyra anställda där jag är VD. Som konsult lever man på att sälja konsulttimmar och jag vill inte tänka på vilka intäkter mitt företag gått miste om varje gång jag varit tjänstledig för politiska uppdrag. Nu ligger inte ekonomiska skäl bakom beslutet att sluta utan mer att arbetstiden för en företagare är betydligt mer än 40 timmar. Lägg till det dom där kvällarna med politik så förstår ni kanske att ekvationen är lite svår att få ihop.

Beslutet var otroligt svårt att ta men så här efteråt (jag meddelade partiets nomineringskommitté för några veckor sedan) känns det helt rätt. Jag kommer säkert att engagera mig politiskt på något sätt någon gång igen men det kommer att dröja en eller ett par mandatperioder. Formellt så sitter jag kvar till vårt årsmöte i slutet på februari. De kommunala uppdragen kommer jag att begära att bli entledigad från på kommunfullmäktige i februari.

Vad det här innebär för min blogg vet jag inte riktigt. Jag kommer nog fortsätta att skriva om politik, kanske till och med vara ännu yvigare än tidigare. Vem vet.

So long and thanks for all the fish!

Uppdatering: UNT skriver att jag ”hoppar av” för att satsa på mitt konsultföretag. Nåja.

{ 0 comments }

Får dom med sig Ohly?

Efter en ovanligt lång bloggpaus över sommaren är det dags att kavla upp ärmarna, det är trots allt bara ett år kvar nu till nästa val. Ett val som av allt att döma kommer att bli jämnt.

Alliansregeringen fortsätter att leverera det man gick till val och vann på 2006. Oppositionen formerar sig och jobbar (tror jag) på sin numera gemensamma plattform. Vi minns alla Mona Sahlins alla gånger hon sagt att väljarna ”i god tid före valet” skulle få veta vilken inriktning socialdemokraterna skulle gå…

Ska man tro denna kvartett av sossar så är det att ta över alliansens politik som är medicinen. På DN-debatt beskriver man sin önskan att på på för punkt göra halt och vänd om ”omgående”. Min reflektion är att det för väljaren som kommit till samma insikt som författarna till denna radikala programförklaring är enklare att byta parti.

För övrigt, hur sannolikt är det att Lars Ohly instämmer i följande:

1. Ta bort trösklar för expanderande företag.

Vi vill därför se en sänkning och en anpassning av skatten på tjänstesektorn

2. Luckra upp LAS

Anställningstryggheten måste bli en omställningstrygghet

3. Eget ägande i boendet

Att bo i eget hus eller i bostadsrätt i storstäderna har alltför länge setts som en form av lyxboende av ledande social­demokrater. Därför har det inte heller varit riktigt accepterat att ge fler människor den möjligheten. Vi anser tvärtom att vi måste underlätta för fler att göra boendekarriär.

4. Bejaka valfrihet inom skolan

Här fungerar valfriheten som ett extra skydd mot en ickefungerande kommunal verksamhet.

5. inte reflexmässigt ta till skattehöjningar utan också försöka effektivisera den kommunala verksamheten

Effektivitet och kvalitet måste bli våra nya ledord för välfärdens utveckling, inte skattehöjningar eller diskussion om huvudmannaskap.

6. Satsningar på infrastruktur

7. ha en politik för framgångsrika personer, läs ta fram en anti-jantepolitik

Vi ska vara ett parti som gör det möjligt för människor att förverkliga sina bästa stämningars längtan.

Uppdatering:Det visar sig att författarna till debattartikeln inte riktigt lever som dom lär. Fyra moderata oppositionsråd skriver på Newsmill om hur författarna styr i sina hemkommuner.

En av undertecknarna är Helene Hellmark Knutsson, kommunalråd i Sundbyberg. I Sundbyberg beslutade Socialdemokraterna, trots att äldrevården rankats lägst i hela Sverige, att kommunalisera Sundbybergs i särklass bästa äldreboende. För socialdemokraterna i Sundbyberg var huvudmannaskapet viktigare än kvaliteten i de äldres vardag.

{ 0 comments }

Topless i jämställdhetens namn?

I debatten om kvinnors ”rätt” att bada barbröstade i kommunala badhus har jag stora problem att förstå vad det är man egentligen vill åstadkomma. Är det de fysiska skillnaderna mellan kvinnors och mäns bröst som ska utjämnas? Är det de eventuella skillnader i kvinnors och mäns grad av upphetsning vid åsynen av det motsatta könets bara bröst som ska utjämnas? Är det synen på kvinnors och mäns kroppar som sexobjekt som ska utjämnas eller avlägsnas?

Om det är det sistnämnda, vilket jag tror, så förfaller det mig som att klä av sig än mer vara en illa vald strategi. Ungefär lika effektivt som att ställa en bakelse framför en bantare. Om du blir frestad så är det ditt eget fel och du behöver behandling.

Jag kan inte uttala mig om i vilken utsträckning kvinnor finner mäns bara bröst sexuellt upphetsande, jag gissar att det är i varierande utsträckning. Att mäns uppskattning av bara kvinnobröst överstiger kvinnors torde inte vara något vågat påstående. Är detta en svaghet hos män som måste åtgärdas? Frågan jag ställer mig är varför stanna vid bara bröst? Varför tar vi inte alla av oss spritt språngande när vi ska bada offentligt? I jämställdhetens namn borde väl det vara det optimala? Varför har vi överhuvud taget har sociala konventioner om klädsel och i förlängningen sedlighetslagar? Man behöver sannerligen inte vara moralist (vilket jag i och för sig gärna kallar mig) för att inse att avsaknad av sociala konventioner kan ge upphov till problem. Att prata om diskriminering i sammanhanget är irrelevant. Kvinnor och män är inte kopior av varandra, varken fysiskt/biologiskt eller i vår sexualitet.

Jag är övertygad om att en stor majoritet av mina medmänniskor – kvinnor som män – ser nakna kvinnobröst som någonting i huvudsak ”sexualiserat” och vill att det så ska förbli. Eller som Sanna Rayman uttrycker det:

Njae, jag behåller gärna mina bröst i sexualiserat skick, tack så mycket. Jag tror mig faktiskt ha ett vinnande koncept där.

Läs mer: KvP, AB, SvD, Sydsvenskan

{ 1 comment }

Den stora bilolyckan

Johan Norberg kommenterar träffsäkert en artikel i Financial Times om årets största bilolycka.

86 million

- The number of cars that will be produced in 2009, according to FT.

55 million

- The number of cars that will be sold in 2009.

$100 billion

- What the taxpayers have been forced to pay to keep the two figures from converging.

{ 0 comments }

Sista beslutet om Stadshotellet?

Debatten om Stadshotellet i Enköping pågår som bäst i Enköpings kommunfullmäktige. Under mina dryga tio år i kommunfullmäktige har få frågor ägnats så mycket tid som denna. Turerna har varit många och åsikterna lika så. Handläggningen av ärendet sträcker sig långt tillbaka i tiden och jag tänker inte ens försöka redogöra för ärendet.

Många har starka känslor för Stadshotellet. Det har inte jag. Det är lika bra att säga det på en gång. Jag precis som många andra gått på studentbal där. Det var år 1996 och redan då var förfallet tydligt. Delar av byggnaden var avstängd och behovet av upprustning uppenbart. Nu är det ett ruckel som snart faller ihop av sig självt. Bevaringsivrarna här i debatten hävdar att nuvarande ägare PEAB medvetet förfular och förstör fastigheten i syfte att skapa opinion för rivning. Hur det är med det ska jag låta vara osagt men det förändrar inte faktum att byggnaden passerat bäst-före-datum för många tiotal år sedan och nu återstår inget annat än att riva.

Jag är inte ensam om denna åsikt. Facebookgruppen Riv Stadshotellet har i skrivande stund 628 medlemmar. Enköpings Cityförening, Svensk Handel, Företagarna och Handelskammaren instämmer och menar att det sämsta som kan hända är att en lång överklagandeprocess nu följer.

Bilden lånad härifrån.

{ 0 comments }

I fredags presenterade Alliansen i Enköping förslag till budget för 2009 och 2010. Den förstnämnda beslutades i juni förra året och innebär alltså en revidering av innevarande års budget. Som många andra kommuner upplever Enköping vikande skatteintäkter vilket tvingat fram nedskrivning av budgeten.

Allt är dock inte mörker. Vi hade sedan tidigare ett budgeterat överskott på 34 milj kr (på en nettoram av 1674 milj kr) och när nu 56 milj kr i skatteintäkter försvinner så väljer vi att i stället budgetera för ett nollresultat. Då återstår 22 miljoner att spara in. Tittar man på hur vi förslår att fördela dessa 22 milj kr kan man vid första anblicken bli förskräckt över att de stora besparingarna läggs på skola och omsorg. Lugn, det finns förklaringar. Skolan har i sin prognos efter årets första fyra månader ett överskott på +5,4 milj kr p g a antalet elever iskolan inte blivit lika många som man fått pengar för, kvar blir då ca 3-4 milj att spara in på en totalbudget på ursprungligen 630 milj kr. Vård- och omsorgsnämnden föreslås spara 10 milj kr men har på samma sätt en prognos på +11 milj kr p g a ett nytt boende inte tagits i bruk som planerat.

Det är också viktigt att säga att alla nämnder inte får sparkrav i den nya budgeten. Socialnämnden för ett tillskott på 7 milj kr för att täcka de ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Utbildningsnämnden får 8 milj kr för att justera en felbudgetering av kostnader för gymnasieelever som går i skola i annan kommun.

Nedan ett utdrag av den presentation som vi drog under fredagens presskonferens. Notera särskilt de tre sista bilderna som tydligt illustrerar hur Alliansen i svåra tider ändå kraftigt prioriterat kärnverksamheterna.

Magnus Ahlkvist (v) upprörs över de konsekvenser som beslutet ev får för Nämnden för förskola och skola. Det gör jag också. Jag tror att många nämnder kommer att tvingas till obehagliga beslut. Jag tycker ändå att Enköping kommer ur detta ganska lindrigt jämfört med många andra kommuner. Jag är övertygad om att detta inte är ren och skär tur. En välskött kommun med stark fokus på ekonomi, företagande (d v s jobb och skatteintäkter) och kommunal service på dom områden där kommunen ska ge service har gjort att när lågkonjunkturen kommer så står vi ganska starka.

Hör undertecknad på SR P4 Uppland. UNT skriver också om budgeten.

{ 2 comments }

Är Gunnar Hökmark kristdemokrat?

Eller hur ska jag tolka det här resultatet av ett test på makthavare.se?

{ 1 comment }

QED?

I den svenska melodifestivalen blev Grotesko en storfavorit. Den svenska finalens höjdarnummer Tingeling uppskattades däremot inte på den ryska ambassaden. I tisdagen första semifinal i Eurovision Song Contest gick som bekant det svenska bidraget vidare men höjdpunkten var ändå arrangörernas nummer innan resultatet presenterades.

Är det någon som ser någon väsentlig skillnad? Möjligen då att verkligheten överträffar karrikatyren.

Grotesko:

Rysk pausunderhållning i ESC:

{ 1 comment }

Alf till Bryssel

Alf Svensson kampanjar nu på allvar för en plats i EU-parlamentet. Det känns riktigt bra!

Jag är nog inte den enda kristdemokraten som med en inte så liten oro sett fram emot EU-paramentsvalet. Efter debaklet när listorna skulle fastställas och hanteringen av Lennart Sacredeus har nog en del, mig själv inräknat, varit måttligt entusiastisk inför valrörelsen. Vårt förstanamn på valsedeln, Ella Bohlin, är på alla sett en lovande politiker och jag har egentligen inte så mycket att säga om henne (förutom detta då). Problemet är att hon är helt okänd. I kombination med hennes bristande erfarenhet blir det tungt för henne att bedriva valrörelse.

Annat är det med Alf Svensson. Oron där har snarare varit att Alf kanske egentligen inte är sugen på jobbet som EU-parlamentariker. Det var trots allt inte med buller och bång Alf annonserade sin kandidatur när listorna skulle fastställas. Nu är det dock full fart i kampanjen. SVT’s Rapport sände i går kväll rena hyllningsreportaget. På Facebook  finns nu en grupp och på webben hittas också hans kampanjsida.

Dagen skriver om kändisstödet.

{ 0 comments }