EnköpingsPosten skriver idag om tisdagens möte med Kommunstyrelsens arbetsutskott där Thomas Rådkvist (fp) och jag var kristiska mot regeringens ”erbjudande” om s k plusjobb. Huvudkritiken är naturligtvis att det är valfläsk av den riktigt fettdroppande typen. Syftet från regeringen är att pressa ner den s k öppna arbetslösheten. Den siffran är den som regering alltid pratar om, den verkliga arbetslösheten är avsevärt högre eftersom den öppna arbetslösheten inte räknar med de som befinner sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Plusjobben är just en sådan arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det är med andra ord en statistikåtgärd eller en bidragsåtgärd, inte en riktig ansträngning att skapa nya – riktiga – jobb.
Nu har riksdagen i alla fall fattat beslutet och kommunen har att ta ställning till det. Det framgick inte i artikeln i EnköpingsPosten men varken Thomas eller jag röstade nej till att kommunen ska ta emot plusjobbare. Vi ville dock ge uttryck för de negativa konsekvenser som plusjobben ger.
Plusjobb innebär att kommunen anställer en som varit arbetslös i minst två år för en tid av max två år. AMS betalar för detta en lön upp till ca 14700 kr/mån, vilket ger en ganska tydlig fingervisning om vilken typ av arbeten man tänker sig. Jobbet får inte tränga undan andra ordinarie arbeten men ändå så anges som skäl från regeringen att det kan användas för ökad personaltäthet. Vanlig anställningstrygghet gäller inte utan plusjobbaren kan sägas upp med två veckors varsel.
Vi får väl se hur detta faller ut men en sak är säker, det kommer inte att påverka den verkliga arbetslösheten i positiv riktning. Snarare finns risken att de som går in i ett plusjobb är borta ytterligare två år från arbetsmarknaden. Socialdemokraternas valstrategi är sig lik – det är bröd och skådespel som gäller.
Här följer protokollsanteckningen i sin helhet. Thomas är författare till skrivelsen.
Till protokollet:
Det finns många anledningar att ställa sig skeptisk till ”Plus-jobben” så som de är presenterade och redovisade på dagens möte:
- Att det finns ”önskvärda arbetsuppgifter som inte utförs eftersom kommunerna saknar medel att inrätta tjänster” gäller väl alla verksamheter under alla förutsättningar men i en verksamhet med budgeten i balans så är skattesatsen också balanserad mot utbudet. Detta har uppnåtts genom gott arbete i alla förvaltningar med att effektivisera verksamheterna. Att regeringen önskar skapa nya arbetsuppgifter till sina S-väljare över den statliga inkomstskatten är dock inte ett relevant skäl att införa plusjobb.
- Att arbetsförmedlingen i Enköping avlastas ansvar för mer än 50 långtidsarbetslösa är heller inget skäl, varför skall kommunen utföra det jobb som AMS så grundligen misslyckas med?
- Eftersom Plusjobben skall gå till de som varit arbetslösa i minst två år innebär detta troligen att ungdomar som kommer direkt från skolan kommer att få betydligt svårare att få anställning i kommunen då dessa direkt kommer att konkurrera med ”Plusjobbarna” som nu får förtur. Även andra nyanställningar riskerar att minska
- Plusjobben kommer att skapa högre förväntningar på service och kvalitet vilket troligen innebär en rejäl kostnadsökning då de statliga subventionerna försvinner eftersom det kommer att bli svårt att ta bort arbetsuppgifterna.
- Denna typ av direktstyrning från regeringen över kommunernas verksamheter är skadlig för det kommunala självbestämmandet och kontraproduktiv i det ständiga arbetet med att skapa effektiva verksamheter.
- De stora belopp som Plusjobben kostar borde satsas på att öka de svenska företagens möjlighet till tillväxt och därmed skapa riktiga jobb i stället för att som nu bidra till att driva upp kostnaderna i den kommunala sektorn
Det enda skälet för Plusjobben är att det kan förmodas stärka de långtidsarbetslösas ställning på arbetsmarknaden men även det är tveksamt.
Som förslaget är utformat från regeringen är det av humana skäl svårt att säga nej men det är under stark protest som vi röstar ja till förslaget.
Tomas Rådkvist, Fp
Mikael Bergman, Kd
