Människor som invandrar till Sverige möter det svenska samhället på flera sätt. Ett av de viktigare är de första kontakterna och när man lär sig det svenska språket. Tankesmedjan Timbro visar nu i en rapport att en stor andel av den litteratur som används i den s k SFI-undervisningen (Svenska för invandrare) och i myndigheters skrifter riktade till invandrare är kraftigt politiskt västervinklad och innehåller inslag av propaganda.
Integrationsverkets informationsskrift Sverige – en pocketguide beskriver Sveriges 1900-talshistoria så här:
I början av 1900-talet fanns det fortfarande mycket fattigdom i Sverige. Industriarbetet var tungt och dåligt betalt, och arbetarna bildade fackföreningar för att kämpa för bättre villkor. Detta var början på den så kallade arbetarrörelsen [fetstil i original]. Det bildades också politiska partier. 1909 kom en lag om att alla män, inte bara de rika, fick rösta.
Lite senare, 1921, fick också kvinnor rätt att rösta. Sverige deltog inte i vare sig första eller andra världskriget. Därför har landets ekonomi inte behövt skadas varaktigt av några krig, och den tidigare fattigdomen har gradvis försvunnit.
Det socialdemokratiska partiet har varit ledande i Sverige sedan 1930-talet. Det var framför allt arbetare som röstade på socialdemokraterna, som ville hjälpa dem som hade det sämst. Man talade om att skapa ett folkhem, ett samhälle som skulle vara ett hem för folket, utan stora sociala och ekonomiska skillnader mellan människor.
Därför infördes regler om ersättning till sjuka och arbetslösa. Senare kom också regler om betald semester, barnbidrag, pension för alla med mera. Allt detta brukar kallas för välfärd, [fetstil i original] och betalas av alla invånare i Sverige.
I boken Från folkhemmet till Ikea kan man t ex läsa:
Under 1920-talet började många politiker i Sverige tala om Folkhemmet. De ville skapa ett Sverige som var ett bra hem för alla sina invånare, både barn och vuxna – ett Sverige där alla hade bra bostäder och där barnen inte var sjuka.
På 1930-talet började det politiska arbetet ge resultat. Riksdagen beslutade om bättre sjukvård för barnen, och om ekonomiskt stöd till bostäder för arbetarfamiljer med många arn. Man beslutade också om bättre ekonomisk hjälp som räckte till mat och hyra för dem som var utan jobb och deras familjer.
När gamla svenskar talar om Folkhemmet, tänker de nästan alltid på Per Albin Hansson. Hansson var socialdemokrat och en av politikerna bakom Folkhemmet.
Bonniers Bra början ställer följande studiefrågor efter en text med rubriken ”Vägen till det moderna Sverige”:
1. Hur var det i Sverige för 100 år sedan?
2. Varför strejkade arbetarna 1909?
3. När infördes rösträtt för alla?
4. Varför kämpade man för rösträtt?
5. Vad menas med ”folkhemmet”?
6. Hur är samhället idag?
7. Vem var Olof Palme? Känner du till något mer om honom?
Boken Från början diskuterar några olika ”vardagsteman”. Ett av dessa vardagliga händelser beskrivs så här:
Den 1:a maj är det arbetarnas dag. Jim och Johan går i ett demonstrationståg. De har röda flaggor i händerna. Några bär stora banderoller. Johan läser – arbete, fred, frihet, solidaritet, kamp… Johan förstår inte alla ord. Han frågar sin pappa och pappan förklarar.
Kontrasten blir extra tydlig då Min mening beskriver den typiske svenske affärsmannen så här:
Han vaknar och går ned till poolen. Han simmar 1 000 meter. Sedan ringer han i en klocka och en hemhjälp kommer och serverar frukost. Han får juice, te, nybakat bröd, ost och marmelad – allt på en silverbricka.
Efter frukosten klär han på sig. Han väljer bland kostymer, skjortor och slipsar. Alla kläder är mycket exklusiva.
Sedan kör han till stan i sin lyxbil. Han arbetar på kontoret hela förmiddagen. Efter lunch flyger han till London. Han ska sälja ett hus i England. Han vill tjäna pengar – mera pengar.
På flygplanet hem köper han parfym åt sin hustru. Han tänker på henne. Hon vill ha barn. Hon pratar alltid om barn och klagar över att hon har tråkigt på dagarna. Han förstår inte varför. Hon har allt: smycken, kläder, pengar, flera hus i olika länder och en rik man.
Han vill inte ha barn. Han har inte tid med barn. Han vill tjäna pengar. Pengar, arbete och en vacker fru är allt i livet – och en ny, snabb bil!
Mycket representativ beskrivning, eller hur?
Rapporten visar på fler exempel som med all önskvärd tydlighet visar att den litteratur som möter den nyligen invandrade i bästa fall är ensidiga och i värsta fall rena vänsterpropagandan.
Uppdatering: Thomas Gür skriver på Svenska Dagbladet ledarsida idag (2006-04-08) en krönika vars titel man skulle kunna tro han hämtat inspiration från min rubrik – ”Socialdemokrati för invandrare”.
