Vi har reagerar alla olika på kritik. En del mer primitivt än andra. Marie Söderqvist fick det tvivelaktiga nöjet att uppleva hur en partiledare (!) gav henne fingret i direktsändning. Om det var, för att använda partiledarens egen retorik, könsmaktsordningen och mäns kollektiva skuld till kvinnoförtrycket som gjorde att vänsterpartiets partiledare tyckte att ett lämpligt sätt att bemöta den kvinnliga debattören var genom att sätta upp fingret i vädret skulle jag gärna vilja vet. Eller så tycker Ohly att personer som likt Söderqvist ”ligger till höger om Djingis Khan” förtjänar ett finger, liksom bara på grund av sina åsikter?
Läs Marie Söderqvists krönika om händelsen.
