Så antog igår Enköpings kommunfullmäktige förslaget att påbörja en detaljplaneändring för fastigheterna som i folkmun kallas Stadshotellet. Beslutet kom efter en lång debatt där absolut ingenting nytt framfördes jämfört med fullmäktigesammanträdet för en månad sedan. Den framtvingade minoritetsåterremissen var alltså endast ett sätt att fördröja beslutet.
Tyvärr så fick Siv Godberg (m) med fullmäktige på en att-sats som villkorar en planändring med att ”ett juridiskt bindande avtal” skrivs med PEAB där bl a skadeståndskravet dras tillbaka. Att vi ska skriva ett avtal med PEAB står helt klart, jag argumenterade själv för detta och uttryckte också min besvikelse över PEABs agerande i och med skadeståndskravet. Däremot så är det tveksamt om det går att skriva ett 100 % juridiskt bindande avtal. Om det lilla ordet strukits så hade jag kunnat acceptera att-satsen. Det är naturligtvis en fälla från Siv Godbergs sida som på detta sätt hoppas kunna stoppa planändringen på denna teknikalitet.
Vad skulle då ett avtal som möjligen inte är helt juridiskt bindande ha för värde? Jag har all respekt för att ett företag vill tjäna pengar. En del i den strävan är att hålla goda relationer med sina med- och motparter. Ett offentligt avtal med kommunen skulle ha den effekten att man får stå vid skampålen om man inte följer avtalet, dessutom vill säkert PEAB fortsätta göra affärer i Enköping. Ett avtalsbrott skulle givetvis försvåra kontakten med kommunen och möjligheten att få igenom kommande planändringar och bygglov.
