DN skriver idag om det s k Inre kabinettet som är ett överordnat organ för alliansens regeringssamarbete bestående av de fyra partiledarna. IK är det organ som ytterst ”löser ut”frågor där de fyra partierna har olika åsikter. Henrik Brors konstaterar att detta gynnar de mindre partierna i samarbetet.
I Enköpings kommun har alliansen sedan många år arbetat på det här sättet. Kommunallagen säger att alla kommuner måste ha en kommunstyrelse som bl a ska bereda ärenden som ska gå vidare till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens ledamöter utses normalt i proportion till valresultatet. Så även i Enköping. Vi har dock ett utskott till kommunstyrelsen – KSAU – bestående av sju ledamöter, fyra borgerliga och tre socialdemokrater. När de borgerliga partierna 1998 återvann makten kom vi överens om att alliansens gruppledare skulle utgöra majoriteten i KSAU vilket har varit fallet sedan dess (kanske även före -94 men då var inte jag med).
Detta har genom åren självfallet varit föremål för lite grymtande från medlemmar från centern och moderaterna som likt Brors tycker att det gynnar de mindre partierna. I någon mening så är det naturligtvis sant, å andra sidan så är jag övertygad om att det är helt nödvändigt för att hålla ihop ett samarbete över tid. Vi kan nog alla gruppledare vittna om att vi fått stryk av våra egna partigrupper för kompromisser vi förhandlat fram i KSAU. Det kan rimligtvis inte ses på något annan sätt än som ett gott betyg på samarbetet.
