Kommentarer till Kulturpolitik – behövs den?

Av: Mikael

Mikael — Sun, 15 Feb 2009 16:25:10 +0000

Du hänger upp dig på att jag använder ordet sponsring lite slarvigt. Glöm det, det är en annan debatt. För diskussionens skull kan vi kalla det bidrag i stället. Min poäng är att jag inte kan se att det är en kärnverksamhet för det offentliga att stödja enskilda kulturskapare. Jag vet att landstingen inte har en stor budget för kultur, det har inte kommunerna heller och med rätta. Ändå är det inte kommunernas och landtingens kulturbudget jag primärt vill komma åt. Det är alla bidrag som går direkt till enskilda bara för att… ja, att de ska kunna försörja sig.
Jag tror ärligt talat att den verksamheten inte är så stor procentuellt sett men det blir för mig fruktansvärt provocerande att höra ledande kulturpersonligheter kräva ökade anslag till kulturen med huvudargument att man som i exemplet ovan har så och så många högskolepoäng. Då blir det så tydligt att man ser det som självklart att blir försörjd.
Om man i stället fokuserade på vilken nytta kulturen tillför så skulle vi åtminstone ha någonting att mötas omkring i diskussionen.

Av: Mia

Mia — Sat, 14 Feb 2009 08:48:24 +0000

Mikael// Jag håller inte med om att volymen på det offentligas stöd till kulturen är för stor. Exempelvis utgör kulturbudgeten i Landstinget i Jönköpings län ca 1 procent av den totala budgeten. Det är faktiskt hushållen som står för den största finansieringen av kultur. Det finns en myt om att kulturen får så mycket offentligt stöd.

Om det inte fanns ett offentligt stöd till kultur skulle utbudet vara mindre och smalare och färre skulle ha ha möjlighet p g a ekonomiska skäl att gå på exempelvis konsert eller teater.

Jag förstår inte riktigt ditt resonemang om sponsring. Du får gärna redovisa den säkerhet som säger att ”i ett samhälle med stor sponsring av kultur får de som inte sponsras svårare att klara sig.” Samhället utgörs ju av oss alla tillsammans och det vore väl positivt om det var möjligt att näringslivet kunde sponsra kultur precis som idrott. Eller anser du att sponsring i allmänhet är skadligt och bör förbjudas?

Det offentliga stödet för kultur är inte sponsring.

Vad är det som produceras som inte efterfrågas?

Kan rekommendera läsning av EU-rapporten om kulturens ekonomiska betydelse.

Av: e

Fri, 13 Feb 2009 23:27:04 +0000

I vilken annan del i samhället får man betalt för att producera någonting som ingen efterfrågar?

Av: Mikael

Mikael — Fri, 13 Feb 2009 18:44:54 +0000

Jag håller med om det mesta som står i där men inte riktigt om volymen på resurserna som bör användas. Du frågar hur kulturutbudet skulle se ut? Vad tror du själv? Det enda man kan säga med säkerhet är att i ett samhälle med stor sponsring av kultur får de som inte sponsras svårare att klara sig. Vad gäller tassemarkerna så var det just det där med att göra det möjligt även för (oss) icke storstadsbor att tillgodogöra sig kulturyttringar som jag till viss del bejakade. Problemet är naturligtvis att avgöra vad som ska prioriteras. Vilka kriterier ska gälla?
Alla kriterier som har med tycke och smak faller på sin egen orimlighet utan det måste då falla tillbaka på någon form av bedömning av efterfrågan. Och då är vi där. Efterfrågan är just den drivkraft som marknaden hanterar bäst och regleringar hanterar sämst.

Av: Mia

Mia — Fri, 13 Feb 2009 16:59:23 +0000

Javisst ska vi ha en kulturpolitik och ge offentligt stöd till kulturen. Jag tycker att det förklaras varför på ett bra sätt här: http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Politikomraden/KulturOchMedia.aspx

Hur skulle kulturutbudet se ut om enbart det som var gångbart på marknaden fanns att tillgå? På vilket sätt är det ”tassemarker” att kunna erbjuda musik, teater, dans etc av kvalitet även till oss som inte bor i storstäder?

Jag anser inte att offentligt stöd till kulturen är sponsring.