… WoW-spelare! I går kväll dingade jag 80, en stor stund för en World of Warcraft-spelare. Min Warlock har efter idogt slit sällat sig till eliten på toppen (nåja).
Tillsammans med 11,5 miljoner människor över världen så har jag alltså fastnat i WoW-träsket. Det blir inte så många timmar i veckan men jag tycker det är riktigt kul att – ofta tillsammans med sonen – förlora mig den enorma världen som utgör World of Warcraft. Som föräldrer är det inte utan att jag har ett visst kontrollbehov och vill veta vad mina barn pysslar med när dom sitter vid datorn och WoW är faktiskt en viss trygghet. De larmrapporter som hörs om WoW anser jag att man i mångt och mycket kan avfärda på en gång. Problemet är inte att någon uppfunnit ett spel som är så roligt, mångsidigt, socialt och globalt att man lätt spenderar några fler timmar än man tänkt sig. Problemet är att föräldrar som inte har koll på vad barnen gör måste ta sitt ansvar. Vad som helst som tar för mycket tid och uppfyller ett barns liv totalt är inte nyttigt. Det är föräldrars ansvar att hitta en balans. Även för sig själva ;-).
Många som inte är insatta förstår heller inte att WoW är mycket mer än bara ett spel. Det är en gemenskap, ofta loggar folk in bara för att chilla en stund med sina guild-kompisar, köpa och sälja lite prylar på aktionshuset eller utöva sitt yrke för att tjäna lite (spel-)pengar.
Nog med försvarstal för mitt datorspelande. Den här bloggen kommer även fortsättningsvis att handla om politik… meeeen det är klart. Skulle jag få någon extra cool drop kanske jag känner mig tvingad att lätta mitt hjärta igen.
For the Horde!
